Titti through life

Igår var jag i linköping och vittnade om misshandeln som min bästa vän blivit utsatt för. Det jag inte förstår är hur en person som svurit ed på att inte säga annat än sanningen kan sitta och ljuga som den åtalade M. gjorde. Kan ju dock inte säga att jag är förvånad. Det var otroligt jobbigt att sitta och bli förhörd och jag kan bara tänka mig hur min vän kännde det. Men åhhh vad stolt jag är över henne. Att palla att sitta kvar under hela tiden när han sitter och ljuger rakt upp och ner. Det är starkt gjort! Dommen faller om ca 2 veckor och det ska bli mycket intressant och höra vad den blir.

Har sökt jobb idag och det ser iaf positivt ut! Blir iof mycket kvällar och helger, men vad fan det är ett jobb iaf! Hoppas på att få börja så snart som möjligt!

Idag på eftermiddagen ska jag fika med två kompisar varav jag inte träffat den ena på nästan1½år så det ska bli kul!!!

Fint väder är det idag med! Hoppas det kommer att hålla i sig fram till hösten nu! Optimist måste man ju vara... Å det är något jag verkligen inte varit den senaste tiden. Men jag hoppas verkligen att jag är på väg tillbaka nu! Det är ju inte så att jag vill gå omkring och liksom inte känna glädje. Men ibland hamnar man i svackor, dock tror jag att det är påväg att vända nu.:)

Nähä... dags att göra lite nytta kanske... vad nu det är för nåt :P

Puss och kram på er!